Här ligger jag i min ensamhet me mina stora tankar som snurrar som stora orkaner i huvudet

förstår mig inte på vissa människor ... Dom säger att dom finns där i alla lägen men den när man är i en jobbig situation o verkligen behöver personen så finns den inte. Vad gör man då? Försöker glömma o gå vidare? Jag önskar ja kunde de men de går lixom inte

men ja kanske bara e paranoid jsg vet inte , vet ingenting längre , bara så trött på att ha de såhär...

önskar någonstans i mitt hjärta att de kan bli min  tur på riktigt snart!! Men jag verkar inte ha den turen i livet.

dom säger att de ska finnas en för alla men ja börjar tröttna på de snacket 

hur många minor ska man behöva trampa på innan de blir rätt ?? Finns drärt någon människa som kan svara på de?? 

Hur mycket ska en specifik människa behöva gå igen?