heeji
Ja vet faktiskt inte va ja känner längre. ja skulle bara vilja vira in mig i en filt o gråta över massa skit o jobbiga känslor, samtidigt som ja vill ut, skita i klockan bara chilla, vara me folk ja mår bra med. Bara få skratta o må bra på rikigt.
På nått konstigt sätt så känns de som att de fattas någonting inom mig som ja inte kan sätta ord på.
Både mitt stora trasiga hjärta o mitt huvud är förvirrade över alla känslor av olika slag som sköljer  över mig tills ja nästan mår illa. vissa käslor är bra o roliga men många är jobbiga o ja vet inte hur ja ska göra me de. Skulle bara vilja skrika o kasta någonting , men de skulle kännas fånigt.

Ja vill flytta hem ifrån, bara få vara med mig själv, sköta allt själv, komma hem när ja vill, bara hitta tbx till mig själv igen.

Vf fastnar mitt hjärta så lätt för människor, vf kan ja inte bara ta allt med en klackspark, alla e endå lika dana man kan inte lita på någon på rikigt, man vet aldrig, plötsligt kan man vända ryggen till och då blir allt mkt jobbigare än de va innan.

igår pratade ja med en person som ja inte har pratat med på 1år tror ja, för vi bråkadse mkt, men endå när ja ser honom så flyger båda tankar o hjärtat bort till tiden när vi träffdes, de rör om ännumera i grytan av tankar & känsor som ja redan har problem med.

livet är som en cigg, tänd,rök,fimpa...