min dag igår slutade såhär! precis som förra året. de e fan helt jävla fucking sjukt att de alltid ska behöva vara så!
hur kan man säga saker o sen inte menda de?? fattar inte vad som blev fel... mina frågor kommer aldrig ta slut
Du e inte ens värd mina jävla tårar, ingen e värd dom. va fan ska ja gråta för dej för, vf ska ja ödsla tid på nån som tydligen bara snackade... ja har annat att göra än gå o tänka på dej

Även om ja fortfarande kommer göra de, dum som ja är så kan ja aldrig släppa o gå vidare nu har ja ännu ett ärr i mitt trasiga hjärta. trodde de va lagat men tydligen inte.... kommer väl aldrig bli de de heller inte än på ett tag!

jag klandra inte dej, ja skyller på mig själv som alltid ska börja tro så mkt så fort...

Men man kan inte vara säker på någonting, de e bara o kasta tärningen o chansa. ännu en gång blev de ett bakslag. stå över ett kast!